"Det sjätte riket" eller "Fear and Loathing in Stockholm"
"The Circus-Circus is what the whole hep world would be doing on Saturday night if the Nazis had won the war. This is the Sixth Reich" 
- Hunter S. Thompson, (Fear and Loathing in Las Vegas)
Gonzo hade både rätt och fel.
Stupfulla tjejer som ältar sina helt uppenbart uppfuckade relationer där de kontinuerligt och påfallande utnyttjas av svin endast för att gripa till flykten genom att sjunga med i någon ringsignal. Vem vill konfronteras med att den jävlighet man fostrats till att tro på; fritt val, eget ansvar, konstruktionen av individens lycka, är en del av den diaboliska aversion man har mot att erkänna det som smärtar? "Come closer, Cara Cara mia."
Killar som skryter över nämda uttnytjande, stoltserar med dem och hoppas desperat att de kan fylla det stora tomrummet som annars bara härbärgeras av substanser, vånda och den obegripliga förnimmelsen av vilsenhet. Anfall är bästa försvaret och när man inget förstår har man många fiender.
Barn nedsläppta i ett hopplöst hav av rättfärdigat vuxet oansvar som lovar dem en framtid byggd på den lösa grund av förväntningar deras föräldrar håglöst harvar i sanden. Det aparta verkar gängse när vi inte längre talar med varandra.
Bussarna går alltid i tid.
Jag menar att Nazisterna ändå vann.
- Hunter S. Thompson, (Fear and Loathing in Las Vegas)
Gonzo hade både rätt och fel.
Stupfulla tjejer som ältar sina helt uppenbart uppfuckade relationer där de kontinuerligt och påfallande utnyttjas av svin endast för att gripa till flykten genom att sjunga med i någon ringsignal. Vem vill konfronteras med att den jävlighet man fostrats till att tro på; fritt val, eget ansvar, konstruktionen av individens lycka, är en del av den diaboliska aversion man har mot att erkänna det som smärtar? "Come closer, Cara Cara mia."
Killar som skryter över nämda uttnytjande, stoltserar med dem och hoppas desperat att de kan fylla det stora tomrummet som annars bara härbärgeras av substanser, vånda och den obegripliga förnimmelsen av vilsenhet. Anfall är bästa försvaret och när man inget förstår har man många fiender.
Barn nedsläppta i ett hopplöst hav av rättfärdigat vuxet oansvar som lovar dem en framtid byggd på den lösa grund av förväntningar deras föräldrar håglöst harvar i sanden. Det aparta verkar gängse när vi inte längre talar med varandra.
Bussarna går alltid i tid.
Jag menar att Nazisterna ändå vann.
Kommentarer
Trackback
