Pining for the fjords

"It's not pinin'! It's passed on!
This parrot is no more! It has ceased to be! It's expired and gone to meet 'is maker! It's a stiff! Bereft of life, It rests in peace! If you hadn't nailed it to the perch it'd be pushing up the daisies!
It's metabolic processes are now history! It's off the twig! It's kicked the bucket, it's shuffled off it's mortal coil, run down the curtain and joined the bleedin' choir invisible!
THIS IS AN EX-PARROT!"
- John Cleese, 1969

Det här är tillsvidare en ex-blogg.

Jag har nu aktivt bloggat i lite över ett år och funnit stor tillfredsställelse i att här skriva ner tankar, funderingar och allmänna tokigheter som snurrat runt i mitt förvirrade huvud. Anledningen till att jag nu erkänner den spik som hållit papegojan på pinnen är framförallt att jag behöver ompröva mitt förhållande till mitt eget skrivande. För ett tag lossar jag därför på niten och kliver av pinnen.

Jag har under denna tid främst skrivit för att tillfredsställa mitt eget skruvade sinne för humor. Förvirring, kaos och konstig kontenta har varit mitt ständigt återkommande recept i mina försök att underhålla mig själv. Jag tackar er, kära läsare, för att ni har gjort detta möjligt då jag många gånger haft alldeles för roligt på er bekostnad utan att ni vetat om det. Bara tanken på att någon läser det jag knappt själv förstår har varit ett oändligt glädjeämne.
Trånandet har dock inte alltid varit en skrattfest. Jag har raljerat, ordbajsat och allmänt tagit upp mycket mer plats på internet än jag borde få göra och jag är den förste att erkänna att  "Dagens horoskop" långt ifrån alltid varit roliga. Men när jag tänker på bloggen ser jag den ändå i första hand som ett humorprojekt.

I andra hand har jag skrivit för min familjs skull. Det är svårt för mig själv att hänga med i det som händer i mitt liv, att då stå utanför det och försöka begripa vad som pågår är inte ett uppdrag jag är helt avundsjuk på. Min ambition har dock alltid varit att försöka hålla en viss distans till det "imorse-åt-jag-filmjölk-och-shoppade-sedan-på-NK-bloggande" som tar upp ännu mer virtuellt utrymme än jag själv gör. Det har varit  ett sorts skruvat livstecken, och det viktigaste kan vi ändå ta över telefonen.

Till sist har jag också till viss del skrivit för er andra, konstiga konstiga människor. Ni som funnit någon sorts perverst nöje i att följa med i mina högst alldagliga eskapader. Jag har många gånger haft svårt att förstå hur man kan vilja spendera sin dyrbara tid på att sitta och klicka på webläsarens uppdateringsknapp framför piningforthefjords.blogg.se, men jag finner det definitivt väldigt hedrande. Särskillt från er jag inte känner, alltså seriöst, har det någon gång gått att förstå vad jag svammlat om och varför har ni i såna fall inte blivit bortskrämda?

Som ett arv efterlämnar jag er mitt sidoprojekt; 365 horoskop som jag högtidligt lovar er kommer att slå in ifall ni skriver ner dem alla på små små lappar och drar en för varje dag. År med skottdagar räknar jag kallt med att ni klarar er utan min kosmiska vishet.

Slutligen vill jag än en gång tacka alla er, kära läsare.
Ni som kommit med konstruktiva, kreativa, konfunderande kommentarer. Ni som i tystnad förfasats över mina konstiga böjelser, idéer och åsikter. Ni som i god tro försökt hitta en sketch av Monty Python men istället missvisats kapitalt av sökmotorer.
Tack alla ni som har bidragit till mitt stora skämt.

Jag lägger mig nu ner på fågelburens golv för att ägna mig åt ett trånande utan motstycke men lämnar er med en varning. Man skulle kunna säga att det finns en överhängande risk att pappegojan, likt fågel Fenix, reser sig ur askan för att än en gång spotta absurda och livgivande meningslösheter åt både höger och vänster, nord och syd, framåt och bakåt.
Tag er i akt.

- Hugo "The ex-parrot"