Pining for the fjords

Jag har ärligt talat aldrig haft någon relation till Dolph Lundgren.

Jag har aldrig ens sett "Rocky". Dolph har hittills alltid varit den totalsnajdiga killen i den lilla reklamsnutt för "Showdown in little Tokyo" som jag hade inspelad på mitt barnprogramsband från 1993 versionen av TV3. När jag börjar tänka på det så kan det vara så att Mr Lundgren är den förste skådespelaren jag kunde namnet på eftersom bandet ifråga gick på repeat. Trots detta så tror jag att just "Showdown..." är den enda film jag sett honom i och den lämnade inte alls lika bestående intryck som TV3-reklam en gång gjorde på min mjuka barnhjärna.

Efter att just sett klart reprisen av gårdagens "Robins" undrar jag
om jag kanske borde försöka ändra på detta.
Dolph verkar ju vara en helt fantastisk människa, på det där
otroligt verklighetsfrånvända 80-talssättet, som bara inte går
att få grepp om.

Känsligheten, djupet, mystiken. Dolph, vem är du?
Förutom Sergeant Chris Kenner alltså...