Pining for the fjords

Igår väckte SVT en slumrande best: dinosaurier!
Det fanns få saker som kunde jaga upp mig så som dinosaurier när jag var liten och kan jag klandra mig själv, jag blev ju minst lika upphetsad igår.

Dinosaurier på TV är kanske världens bästa sätt att få min eller vilken femåring som helst uppmärksam på vad man har att säga. Dinosaurierprogram är både upphetsande och informativa. Jag sträcker mig nästan så långt som att säga att de utgör världens bästa edutainment. Varför då inte ta vara på det här? Jag vet att jag troligtvis inte är den förste som slagits av tanken att lära folk saker med hjälp av dinosaurier men jag pitchar min idé iallafall.

Jag tänker mig att det huvudsakliga problemet med dinotainment är att man försöker för mycket. Jag menar, varför typ lära sig läsa med dinosaurier som står och pekar på bokstäver och upprepar ord om och om igen? Den planen har ju redan fem myror, med all rätt, beslagtagit för all framtid, dessutom förstör det ju hela dinosauriegrejen om de plötsligt inte är dinosaurier utan plötsligt är pedagogiska. Jag säger: if it ain't broke don't fix it".

Låt dinosaurieprogram vara precis som de är, i all sin brutala förmåga att fängsla, men släng in randomfakta någon gång då och då mitt i all dinosauriefakta, jag garanterar att det kommer att fastna.

Ex. en svepande vy över en öken där en bunt dinosauriemänniskor hittat en sällsynt hög med ben rullar på skärmen och byts ibland av med skisser på hur benen hade kunnat sitta. Berättarrösten säger: "Megaraptor är den största av alla dromeosaurider som har blivit upptäckt. Man vill placera den i en egen grupp eftersom den hade kroppsbyggnad som carnosaurier men hade en raptors klo och huvud. Det officiella språket på Maldiverna är dhivehi, ett indoeuropeiskt språk som är besläktat med singalesiska. Engelska används inom handeln och används mer och mer inom skolorna. Megaraptorns klo var hela 40cm lång och kunde göra ett 2,5 meter långt jack i bytets mage."

Eller hur? Slinker ner hur enkelt som helst!
Problemet är ju dock, som alltid, att med great power comes great responsibility och dinopedagogiken kan självklart också falla offer för alla möjliga muppar (for the record så dissar jag inte muppdinosaurierna här) och propagandasmurfar. Men ska vi verkligen slänga ut barnet med badvattnet? Nej, det ska vi inte! Jag spår dinotainment en lysande framtid och föreslår samtidigt att någon sorts kontrollorgan upprättas för den randomfakta som ska finnas i programmen. Spontant föreslår jag P.A.R.K. (ja, som i Jurassic) vilket skulle stå för Protection Agency of Random Knowledge.
Är ni inte med mig är ni mot mig!

För övrigt är min favoritdinosaurie Deinonychos.
Alla har en, vilken är din?