Pining for the fjords

Min väckarklocka gör något konstigt med mig på morgnarna. Förutom att kapitalt misslyckas med att få mig upp ur sängen så får de multipla alarmen mig att drömma mardrömmar. Jag har egentligen ingenting emot mardrömmarna eftersom de på något sätt lyckas vara relativt angenäma genom att jag har någon sorts insikt i att de är just drömmar, men det känns ändå lite konstigt.

Inatt drabbade jag i drömmen samman med ett sort mystiskt rymdföretag som lekte med all världens hemska rymdportaler och, lustigt nog, också toaletter. Det mystiska är att jag kopplar just denna dröm, förutom till min infernaliska väckarklocka, till kobojfilmen "Open Range" jag såg igår. Kevin Costner har i sig en förmåga att ge mardrömmar men just kombinationen kobojer och Costner blev nog för mycket för mig.

Det är inte så att jag inte gillar westernfilmer, tvärtom är det bland det bästa jag vet, näst efter dinosauriedokumentärer. Men det är någonting med våldet som porträtteras i vilda västern som jag finner genuint obehagligt på ett sätt som i mina ögon skiljer sig från de flesta andra våldskildringar. Sen som sagt, Kevin Costner.
Till hans försvar så hade han ett koolt skägg i filmen.

Hur jag sedan hamnade i rymden och slogs mot den inkorporerande "Mannen" kan ni ju bara tänka er!